Hur förändras lönekartläggningarna med lönetransparensdirektivet?

Lönekartläggningar har varit en del av svensk arbetsmarknad i över tre decennier. Men det var först 2017, när de blev årliga och krav på skriftlig dokumentation för arbetsgivare med minst 10 anställda, som de verkligen hamnade i fokus. Då blev det också viktigt att aktivt åtgärda osakliga löneskillnader och arbeta förebyggande.

---

Nu väntar nästa stora förändring. Med lönetransparensdirektivet, som träder i kraft den

1 juni 2026, skärps kraven ytterligare. Här är några av nyheterna:

• Mer detaljerad dokumentation Arbetsgivare måste inkludera analyser av föräldraledighetens påverkan på löner och redovisa hur många kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete.
  

• Striktare tidsramar Åtgärder för att eliminera löneskillnader ska vara genomförda inom tre år och tidigare års planerade åtgärder ska följas upp och utvärderas.
  

• Rapportering till DO Större arbetsgivare (minst 100 anställda) måste regelbundet rapportera löneskillnader till Diskrimineringsombudsmannen och motivera eller åtgärda skillnader över 5 procent.
  

• Stärkt rätt för anställda Det blir lättare för anställda att få tillgång till information om sina egna och kollegors löner.
  

För arbetsgivare innebär detta att system och rutiner för lönekartläggning behöver ses över. Säkerställ att de verktyg ni använder är uppdaterade för att möta framtidens krav. Det kan vara en god idé att följa upp med era systemleverantörer redan nu för att ligga steget före.